Framdelen Halsen
Framdelen ska alltid rättas efter bakdelens spår, bakdelen får på detta sätt möjlighet att verka med
full kraft för övertagande av vikt och påskjut. Att göra tvärt om, flytta på hästens
bakdel med skänkel för att placera den samma i/på framdelens spår innebär att den
naturliga möjligheten att förlägga tyngd över bakdelen går förlorad, jämför med den
bakhjulsdrivna bilen som sladdar. Konsekvensen blir att både påskjut och bärkraft
försvagas/förloras.
.
.
Halsens och huvudets stolta hållning, låt oss kalla det kraftfull krökning, är en produkt
av konsekvent långsiktigt förberedande och stärkande arbete. Där varje del i
halskotpelaren (hästen har 7 halskotor liksom oss och giraffen) förbereds separat och i
”sin tid”. Halskotpelaren hålls i alla sina delar i position med muskler styrda av hästens
nervsystem, dvs. de är uppburna av hästen själv. Dessa muskler förbereds och stärks i
takt med att hästens förståelse och styrka växer. En viktig faktor är tid, det tar tid att
bygga muskler, det tar tid att skapa tillit.
.
.
Ewa-Kristina Pettersson, classicalstyle.se
Skänkelvikning med travare
En skänkelviknming är en sidvertsrörelse där hästen är stäld mellan 3e och 4e halskotan, men är annars helt rak.
Inre benpar framför och förbi det yttre benparet. Det yttre benparet trampar däremot mer framåt och det är det yttre benparet som för hästen framåt i skänkelvikningen. Genom att det yttre bakbenet trampar framåt och det inre bakbenet framför och förbi det yttre måste hästen, för att inte sparka sig själv, träda djupare under sig med det inre bakbenet.
Nu tar jag som exempel en häst som gör en skänkelvikning åt höger. Eftersom det vänstra bakbenet träder bortom hästens mittpunkt och skjuter på åt sidan kan det bakbenet inte ta vikt av framdelen. Den kan bara ta bakdelens vikt.
Skänkelvikningen uppfanns när de starka krigshästarna blev för pigga och fick för mycket "power". Då gjorde ryttarna skänkelvikningar för att få bort påskjut framåt. De tog bort bakbenens kraft för en stund, så att de skulle återfå kontrollen över hästen.
http://www.bangbogard.se/
En skänkelvikning får hästen att vinkla sitt bakben, vilket behövs vid samling.
Därför säger man att en skänkelvikning är samlingsföberedande.
Vinklade bakben vid en
terra-terre, en mycket samlad
rörelse ur den högre skolan.
En travhäst som tränars i högre farter brukar dock inte ha några problem med av vinkla bakbenen.
Så om skänkelvikningen inte behövs för att vinkla bakbenen,
och därmed inte är samlingsförberedande och bara tar bort bakbenens
påskjut, finns det ingenting possitivt med övningen.
Allt är egna åsikter och egna slutsatser, kom gärna med era åsikter!
Detta ska jag ta upp
Jag skriver några punkter bara för att komma ihåg dem...
Trava i backar
Lädervård
Skänkelvikning
Gummisko!
Hemma i Kroksjö brukar vi ha stenhårda vägar. Hårdare än asfalt många gånger. Detta har synts på hästarna och Ronja tex. blev nästan halt på de vägarna. Då satte vi på Öllöv gummisko med stålkärna och hon gick genast klockrent!
Jag har tänkt att om jag hade häst här på Wången hade jag satt på gummiskor de månader som det är fruset och stenhårt innan snön kommer. Då körs nästan inga hästar (!).
Dessutom har jag tänkt på
Salt
I ett nyligen utkommet exemplar av SLU:s Faktabladserie (Husdjur), nummer 1, 1997, redovisas försök genomförda av agronom Anna Jansson. Faktabladet har titeln "Hästens svett". I försöken har man bl a tittat på hur hårt arbetande hästar förhåller sig till saltstenar. Man upptäckte att de hästar som enbart erbjöds salt på saltsten, hade ett mycket lågt "frivilligt" saltintag. Flera av dessa hästar levde med en viss konstant saltbrist. Studien visade att saltsten sannolikt inte är det optimala sättet att erbjuda hårt arbetande hästar salt. Efter detta försök tittade man på hur en grupp distansrittshästar på bästa sätt skulle kunna kompenseras för vatten- och saltförluster efter tävling. Vid distansritt kan en häst förlora omkring 30 kg svett innehållande 250 g salt/tävling. Man jämförde olika sätt att tillföra hästen vätska (som trots allt är det "viktigaste" förlusten vid distansritt) och salt. Efteråt kunde man konstatera att de hästar som givits fysiologisk koksaltlösning var de som, i jämförelse med exemepelvis andra som enbart erbjudits vatten, bäst och snabbast kompenserade sig för vätske- och saltförlusterna under ritten. Den fysiologiska koksaltlösningen bestod av 9g koksalt löst i en liter vatten.
Sammanfattningsvis har försöken visat att salt behövs för att hästen skall kunna hålla kvar vatten i kroppen. Vidare kan tillförsel av fysiologisk koksaltlösning, vara ett sätt att ersätta hästen för vätske- och saltförluster i samband med hårt arbete. Det här är något som hästen kan komma att behöva "lära" sig att göra.
Det är inte ovanligt att hästar antingen inte äter av saltstenen, eller också äter alldeles för mycket av den.
Man kan lösa detta genom att servera saltet löst direkt på fodret i stället. Vanligt bordssalt läggs i krubban. En vuxen stor häst (500 kg) har ett underhållsbehov på ca 10 gram/dag. Tillägg för arbete måste göras till detta i samband med arbete där hästen svettas. En travhäst i intensiv träning har ett behov på omkring 30-40 gram/dag. Du kollar lätt om hästen äter för lite eller för mycket av saltstenen genom att väga den. Skriv ner hur mycket saltstenen väger dag ett och väg den sedan en gång om dagen och se om din häst slickar i sig tillräckligt med salt i förhållande till fodertabellernas rekommendationer för just din häst. Ser du att den äter för mycket eller för lite, kan du överväga att ge hästen "löst" salt i krubban i stället för saltstenen.
Fett
De effekter som forskare i försök har funnit indikationer på, är att hästar som utfodras med fett kan arbeta upp en större del muskelglykogen, dvs energireserv, i musklerna. Man kan möjligen också minska värmebelastningen genom att tillföra energi i form av fett istället för vanligt kraftfoder. Det mesta av det som hästen äter avgår nämligen direkt som värme och tas inte upp i kroppen. Denna värmeutveckling tycks bli mindre om energi tillförs i form av fett än genom kraftfoder. Hos dräktiga ston uppges att man kan få en något fetare stomjölk vid fettutfodring. I amerikanska försök på hästar som drabbas av återkommande korsförlamningar, har man kunnat se en lindring av besvären när en del av kraftfodergivan bytts ut från spannmål mot fett.
Fett kan dock i för stora givor påverka mikroberna i tarmen negativt. I försök har dock inga sådana störningar iakttagits vid givor som innebär att mindre än 10% av energigivan i den totala foderstaten utgörs av fett. Vidare bör inte dagsransonen överstiga 0,2 kg/100 kg häst och max 0,1 kg/100 kg häst per fodertillfälle. Gradvis tillvänjning skall givetvis göras, som vid alla förändringar i foderstaten.
Men vem får i en 500kg häst 1kg olja om dagen?
P.R.E / andalusier
Okej, nu har jag tänkt få den hela andalusier vs. P.R.E frågan svarad.
Vad är det för skillnad på P.R.E och andalusier?
En andalusier är en P.R.E... Typ.
P.R.E betyder Pura Raza Española som på svenska betyder ren spansk ras.
En andalusier kan vara en P.R.E utan stamtavla eller en P.R.E med ej godkänd pappa.
En P.R.E som korsas med en andalusier får ett andalusierföl.
En P.R.E som korsas med tex. en arab blir en P.R.E-korsning, Det finns olika grupper för att definiera P.R.E-korsningar (http://www.swepre.com/alias/pre_korsningar.html)
En P.R.E som inte är införd i den den spanska stamboken är en andalusier. Andalusier är mer ett samlingsnamn för "en spansk häst" än en ras.
Alltså. En P.R.E som kanske, kanske inte är helt renrasig kallas för andalusier. Den får inte gå under benämningen ren spansk ras.
En P.R.E hingst jag fotade i somras:
Liniment
För ganska länge sedan, när jag var hemma hos en kompis, frågade en mindre hästkunnig tjej henne varför hon hade liniment på länden.
Hon svarade att det var för att hästen hade lätt att få ont där. Men tjejen var inte nöjd och frågade vad som händer när man masserar in liniment. Svaret blev:
Öh.. Ja.. Jag vet inte, fråga Annifrid..
Om du inte vet hur liniment påverkar din häst, hur vågar du då massera in det?? Hon var gott läskunnig då och det är inte svårt att få tag på sån information! Sånt förstår jag bara inte. Nog för att liniment är vanligt och känns som en bas grej, men man kan göra fel med det också. Suck.
Jag förstår inte att folk inte är nyfikna. Man har ingen ursäkt att inte lära sig mer om hästar. Om man nu har häst. Tycker man inte om hästar behöver man inte veta vad blister är.
Liniment värmer. När det blir varmt i muskeln vidgar sig blodkärlen och det blir bättre cirkulation. Med bättre cirkulation pumpas slagpruduktena bort. Det är slagprudukter som tex. mjölksyra som gör hästen stel och kan orsaka smärta.
Kortison & Tuppkam
Hej igen, i det här inlägget hade jag tänkt prata lite om Kortison & Tuppkam.
Kortison är ett konstgjort kortisol som kan tas via dropp direkt i blodet, som tabletter, som sprutor i leder och senor och som salvor eller krämer på huden.
Kortisol är ett skyddande stresshormon som har en inflammationshämmande effekt på immunsystemets celler.
Vid stress eller inflammationsrisk utsöndras ACTH (
adrenokortikotropt hormon) och då svarar binjurarna med att utsöndra kortisol. Även om kortisolhalten blir högre vid stress så innehåller blodet alltid en viss kortisolhalt. Den varierar under dagen.
Vid en långvarig förhöjd kortisolhalt sänks immunförsvaret, medan en kortvarig period av förhöjd kortisol stärker immunförsvaret.
. : Ledbehandlingar : .
Kortison för ledbehandling av häst har används sedan 1955. Alltjämt diskuteras riktigheten av att använda denna mycket kraftigt antiinflammatoriska substans i leder.
Metylprednisolon är det kortison som används längst på häst och är också den typ som har längst verkningstid. Den finns kvar i leden upp till 30 dygn (notera att karenstiden för start efter kortisoninjektion i led bara är 28 dygn). Flera forskningsrapporter om dess effekt i hästled finns där vissa visar skadliga effekter och andra inte.
Betametason har sedan länge ett elakt rykte om sig att bryta ned ledbrosk. Nyare undersökningar visar dock på motsatsen. Det tycks finns en viss svag broskskyddande effekt istället.
Triamcinolon acetonid är inte så långtidsverkande som tidigare sagts. Men den har en mycket kraftig antiinflammatorisk effekt liksom en till synes broskskyddande effekt som är kraftigare än Betametason. Så den gamla ”tron” att leden tar skada av kortison beror till stor del på vilken typ av kortison som används. Värt att notera är emmellertid att hästar som behandlats med kortison i led inte får slaktas för human konsumption utan har en livslång karenstid för slakt
. : Tuppkam : .
Tuppkam sprutas vanligen in i leder. Som det syns på bilden så är ledvätskan det ända som hindrar benen från att slå emot varandra. När tex en travhäst springer fort kommer det bli extremt stora stötar på tex kotleden som visas på bilden. Därför är ledvätskan trögflytande och stötdämpande.
När det finns en inflammation i leden är ledvätskan lika tunn som vatten. Inte speciellt stötdämpande alls. De man brukar göra då är att antingen spruta in kortison, tuppkam eller båda delarna.
Hyaluronsyra är namnet på den verksamma beståndsdelen i s k "tuppkam". Att det kallas "tuppkam" är ingen slump, utan ämnet hyaluron utvinns från tuppkammar. Kammarna tas till vara vid slakt. Hyaluronsyra kan också framställas av bakterier. Molekylerna är i dessa preparat inte lika långa, vilket påverkar segheten/trådigheten på vätskan. Vissa studier har visat att effekten blir bättre ju större molekyler man har.
Hyaluronsyra finns naturligt i ledvätskan. Den har anti-inflammatoriska egenskaper och är mycket trögflytande. Dess trögflytande konsistens gör att det efter behandlingen fungerar som tillfällig ledvätskeersättning. Det stimulerar också ledkapseln att bilda ny frisk ledvätska.
Gallor
En galla i leden beror på en ansamling av ledvätska. Det kan bero på att det är ett läckage i ledkapselns barriär, att det är ledvätska av sämre kvalité (vatten) som produceras. Det kan tyda på en inflammation, att borttransporten i leden inte fungerar men behöver heller inte vara något hästen lider av. Gallor kan förutom leder, även drabba senskidor. Äldre hästar kan ofta få cirkulationsstörningar som ger gallor, särskilt om de står stilla mycket.
Foffes täckes gåta!
Min högsta dröm just nu är att få ha en häst här på Wången. Jag har tusen ideeer och ingenstans att göra av dom! Dessutom bli jag sur när jag ser skolhästarna och vill visa hur man borde göra! Men den största andledningen är nog att ha en egen häst har nog blivit ett grundläggande behov för mig. Jag dör inte utan men jag är inte vidare glad heller.
Men Ingela, min pärla till vän har häst här. Ett 4årigt russ hon haft sedan hans fölben och till han går de flesta av hennes tankar. Jag kan inte låta bli att engagera mig och följer gärna med till stallet och hjälper till med diverse klippningar, selningar mm. Jag får dåligt samvete ibland för jag är inte rädd att säga vad jag tycker och har tex flera gånger pratat illa om tvådelat också visas det att hon använder det till Foffe... Jag ändrar inte åsikt för det, men det känns elakt. Nu har jag tagit med mig en massa bett hemifrån som hon får låna och vi får se hur det går med tredelat!
I alla fall så har hon noterat att täcket alltid åker åt vänster sida. Efter 10 steg är täcket jätte snett. Vi har gruvat oss och funderat. Med min påverkan har Ingela och Foffe börjat med en del markarbete, bara böja sig efter volten och jag har tagit med ett vackert kandar till Foffe som man kan se honom bära några gånger i veckan i ridhuset om man har tur! Där är det tydligt hur svårt han har med vänster.
Vi fortsatte klura och kom fram till att han alltid tar svängar åt höger. När bakdelen vänder snävt åt höger tar vänsterbak en längre väg och sjunker ned mer i steget och täcket glider till vänster. Även i rakt spår tar han kortare steg med höger. I boxen tar han också alltid höger vändningar. Det märks också på hans muskulatur hur mycket större muskler han har på höger sida. Han har behandlats i höger bak och massören påpekade högra bogen.
Täckes mysteriet är löst och Ingela försöker bygga upp vänster sida på Foffe!
Sånt här tycker jag är väldigt viktigt när det gäller att ha egen häst. Att se små detajer och att komma fram till orsaken. Man ser alldeles för många rid- och travhästar som blir behandlade på ett och samma ben och ingen vet direkt varför. Det är lite av ens skyldighet att oroa sig för sin häst. Inte att man ska slå huvudet i väggen och gräva ner sig men engagemanget måste finnas där.
Och jag har träffat få som har oroat sig så mycket för sin häst som Ingela har gjort måste jag säga!
Ett besök hos Margareta
Vem visste vad en stressad lever och en stressad mage kunde ställa till med?
Jag har haft ont i finger lederna ett tag nu. Plus tvära snabba oförklarliga smärtor i armbågar och knän. Jag fattar ingenting och vänder mig till Margareta. Margareta är fantastisk. Du kan fråga henne vad som helst om hälsa och hon har svaret! Inte bara orsaken, utan varför, hur och vad man ska göra åt det. Mamma har inte varit den friskaste och Margareta räddade henne nog. Hon är zonterapeut och klämmer på ens fötter. Det verkar skummt och inte speciellt klokt, men det funkar!
Nog för att det här inlägget inte har något speciells draget till hästar så betyder det ju inte att man kan ha användning av informationen till hästar
Förr ca ett år sedan var jag i en period av magsjuka i flera månader, men vi misstänkte magkatarr och jag fick mitt första besök hos Margareta! Hon började klämma på mina fötter och på en liten punkt bara skrek jag! Som om hon hade tagit en pistol och sjutit mig där! Jag fick pröva att trycka där själv och bara jag nuddade gjorde det ont. “Mag-punkten” sa Margreta och fortsatte och stress-punkten var också känslig. Medan jag låg och skruvade mig pratade vi om magkatarr och vad jag skulle göra åt det. Jag skulle äta lakrits (inte saltlakrits, utan liknande käck) och fick en burk med pulver från lakritsplantor. Hon fortsatte klämma på de ömma punkterna för att påverka så mycket som möjligt. Efter det har jag varit helt såld och hon är nu en av mina gudar!
I alla fall kom jag dit nu i jul och hon hade inte äns hunnit börja klämma. Utan konstaterade att min mage och lever var stressade. Hon klämde lite och hon hade rätt såklart! Ont gjorde det på mag och lever punkterna! Tydligen är det så att en stressad lever gör bara rent de viktigaste lederna och organen, den lämnar de små lederna i fingrarna. Leven skulle lugna sig om jag tog en matsked olivolja varje dag.
Knäna och armbågarna då? Att min mage är lättstressad är ett faktum och det är precis vad den är. Eftersom jag inte lysnar på smärta från magkatarr (jag har vant mig..) så attakerar den gångjärnslederna för att få mig att lyssna. Helt plötsligt får jag ont i ett knä. Sen får jag ont i andra knäet, sen i armbågen. För det fick jag B-vitamin tabbletter och Solidago.
Ännu ett poäng till olivolja!
Böcker
Jag rekommenderar följande böcker starkt!
Hästens själ av Klaus Ferdinand Hempfling
var min absolut första hästbok och den har blivit en bibel för mig. Den delen jag fokuserar på mest är de 26 hästkaraktärerna han beskriver i sin bok. När jag läste om Zigenaren var det som om Närv hade satt sig ned och skrivit om sig själv och satt in detta blad i Klaus bok! Allt var på pricken han! Jag fick då många svar. Jag behöver inte oroa mig för vår relation, Närv är så där helt enkelt. Ena dagen vill han bara arbeta hela tiden och andra dagen ska han leka vildhäst. Den hästen har gett mig många frågetäcken. Jag citerar ur texten om Zigenaren:
"Alla sätt som en häst kan uttrycka sig på, har Zigenaren i sig. Han är både charmig och omedgörlig, lika mild som obehärskad, både tydlig och onårbar och lika trogen som han är obunden och fri.
Zigenaren är äventyraren som inte klarar av ett äventyr, han är som den älskande som inte kan eller vill hålla kvar en relation. /.../ Det är som en eldig tango, där givandet och tagandet smälter ihop till ett harmoniskt kaos och där ingen frågar vars det hela börjar eller slutar, och rakt inte efter vad det är för nytta med alltihop."
Zander och tiden av Emelie Cajsdotter
För många många år sedan när jag var i det stora "jag-vill-ha-en-kanin-stadiet" sa mamma att jag skulle få en kanin om jag läste den här boken. Jag läste 50 sidor och gav upp. Nu för några månader sedan tog jag upp den igen och blev helt fångad. Den är djup, ibland lite för djup men här finns också många historier. Jag har aldrig läst ut boken, utan tappade bort den med bara några få kapitel kvar. Dax att dunka huvudet i väggen.
Boken handlar om samtal med djur. Emelie har varit med i boken "De ovanliga - människor som går mot strömmen". Hon berättar om tiden, djuren och de vi människor har missat. Även en del komiska inslag om vad djur har sagt till henne och en del rörande samtal. Varje djurvän borde läsa den här boken!
Träningslära för trav- och ridhästar av Leif Stilling
Här har vi den ultimata boken för träning av hästar! Den beskriver precis vad som händer i kroppen hos hästen.
ABC of the horse.
Här kan du se varje muskel och varje liten sena i lättförståliga och detaljerade bilder! Det är svårare än man tror att få tag på så här bra böcker!
Dansa med hästar - Klaus Ferdinand Hempfling.
Centrerad ridning / Ett med hästen - Sally Swift
Är bara ett måste i bokhyllan hos den hästintresserade!
Long Reinings
Att vara halvsjuk kan vara riktigt jobbigt, men det har varigt ett jätte bra tillfälle att se på hästfilmerna jag fick låna av Diana! Hovvård och Rörelse utan gränser hade jag redan sett men sedan hittade jag en jätte intressant film, Long reinings.
Long reinings - långa tyglar går, för mig, ut på att rida hästen utan att lägga sig i lika mycket. Man står på marken, strax bredvid korset med tyglar i handen. Hästen ska vara självständig men kontrolerad och får jobba utan ryttare eller kusk.
Piet Bakker
Där fungerar nog människan anorlunda än på ryggen eller i vagnen. Hästen får inte lika mycket stöd ifrån människan, varken i munnen, skänklar eller liknande. Här fungerar människan mer som en guide. Man ska ha slaka tyglar till dess att hästen är så pass utbildad att den kan klara det utan. Allt behöver inte vara perfekt i början säger Piet Bakker som har gjort filmen. Jag fick blicken av honom som en riktig hästkarl, utan hårda nypor och den barska attityden många gamla hästmänniskor kan ha.
Jag citerar på svenska:
"Allt du behöver är ett träns, tyglar, spö och en liten burk i midjan med hästgodis i. ...
Och en häst! Du måste ha en häst! Annars ser det säkert konstigt ut när du tränar!"
En riktigt go gubbe som tog upp hans synsätt på hästgodis, spanska ridskolan och allt inom långa tyglar.
Det är jätte roligt att höra honom prata samtidigt som man ser händelseförloppet gå. I bild fick man se en hästs första lektion och den förstod inte mycket.
"Och då kommer hästen säga:
-Det här går ju inte! men då är det bara att man visar den med tygeln att det här går visst!"
Och det är härligt att se att i början behöver inte allt vara perfekt. De behöver inte gå i form och trampa under sig, de ska bara förstå och kunna utföra det själv. När det väl är bra på det höjer man sina krav.
I filmen hade han kommit så långt med sin hingst så han gjorde både levad och kaprioll.
I helgen ska jag hem och då kommer shettisen få pröva på lite långa tyglar!!!
"Förord"
Hej, jag heter Annifrid Granberg, är 16 år och riktigt "hästbiten".
Jag har väldigt många tankar kring hästar och många åsikter kring hästfolk. Tankarna samlas i mitt huvud och jag vet inte alls vad jag ska göra av dem. Att skriva ned dem tycker jag är svårt, men nu ska jag verkligen försöka!
